Musik är oxå mat!! Andligt spis!!

Här är en gammal vägledning jag skrev om hur man kan komma igång med att spela elbas. Beskrivningen är lite statisk och kräver tålamod precis som alltid annat.

Hur man blir bra på grundläggande bas

se även Calles munspelsskola

Kräver lite egen research -kolla olika termer på nätet.

-lär dej stämma basen.

-träna upp fingerstyrkan. Ett finger per band, tryck ned strängen så nära slutet på bandet som möjligt.

-variera mellan fingerspel (pekfinger och långfinger varannat anslag) och plektrum.

-lär dej vad alla toner på basen heter.

-lär dej skillnanden mellan dur och moll (ackorden resp skalorna). Spela dessa ackord på olika ställen och hoppa mellan oktaver och lägen på halsen inom ackordet. Så du inte bara visuellt lär dej en fingersättnings-figur utan medvetet utgår från tonernas olika lägen och lär dej spela över hela halsen. Om du är som jag, en visuell människa som bättre kommer ihåg vad du ser så är det bästa att sparka in teorin tidigt! Det är svårt att lära om grunder.

-träna på olika taktarter. Synkopering, baktakt, shuffle osv. Tänk på att pauser i musik är minst lika viktigt som toner. Ofta gäller ”less is more”, enligt mej. Att spela bra eller "rätt" är bättre än spela komplicerat.

-lyssna på andra och ”ta ut ” deras musik- dvs självlära dej på gehör hur de spelar.

-Om du tänker spela med andra - lär dej relationen mellan skalor och ackord. I diatoniska skalor består ackorden i enbart toner som finns i skalan. Därför finns det bara tre dur-ackord i dur-skalan. Som börjar på prim-tonen eller grundtonen/tonikan (1a tonen i skalan) , subdominanten (4e ) och dominanten (5e). Var kan du spela maj-7 ackord om du utgår från denna skala?? Om du inte vet, leta upp vad maj betyder.

Ta reda på- och lär dej - vad som menas med att ”stapla terser”- leta upp termen på nätet. Då förstår du hur ackord vanligast är uppbyggda. Tänk dej ackorden; dur eller mollackords-triol (prim, ters, kvint), 7-ackord , 9,- 11-, 13-ackord, i just den ordningen. Intervallen mellan högsta tonerna i ett ackord och högsta tonen i nästa ackordet (tonmässigt alltså, inte volym!) i den ordningen, är just en ters. Stor eller liten sådan. 

Man staplar terser på varandra för att få "högre" ackord. Dvs Maj7 är är en stor 7a (major seven), som man får genom att lägga till en stor ters efter 5an (kvinten) i den "tidigare" grundtriolen. 9an är en ters på 7an osv osv.....you dig??

Däremot brukar man inte spela alla dessa toner i de "högre" ackorden - du måste inte slå an 7an om du spelar ett 9 ackord- det blir lätt grötit. Hemläxa; ta reda på varför det heter 7ackord, 9e osv osv.

I trad. populärmusik använder man sig ofta av grundton och ters (tredje tonen i skalan. I C-dur blir den tonen E) samt eventuella ”förlängningar” i mer komplicerade ackord än dur -och molltrioler. Detta för att understryka känslan av ackordets karaktär i en basgång. Dessa toner -terserna, eller förlängningarna- kan därför vara bra att accentuera i basgången.

Enda skillnaden på dur och moll är vilken typ av ters man använder. Te x C-dur är C E G där G är en stor ters i förhållande till grundtonen. C-moll är c eb g , det lilla b:et är ett sänkningstecken, ett halvt tonsteg  lägre och därigenom en liten ters. De kallas dur/stor- resp moll/liten ters*.  

I vanliga rock -och blues skalor spelar man ofta upp och ned för skalan efter ”ton-ordningen”- i en klassisk basgång. Till exempel,  ska man spela C-dur och sedan byta ackord till F-dur KAN man vandra: först grundtonen C sedan mellantonerna D och E för att sist landa på tonen F. Tonerna ingår ju inte alla i C-dur ackordet (som är CEG) men ingår i skalan. Spelar man det förbipasserande som en basgång låter det (oftast :) inte falskt. Detta är  en av de ”enklare formerna" av musik, s.k diatoniskt upp-byggt, där man bara använder toner som ingår i skalan. I te x jazz byter dem ju tonart ibland flera gånger under en takt, galningarna, med massa toner utanför skalorna.

---------------
* ) även kallad liten (moll)- och stor (dur) ters. Detta förstår man bäst när man tittar på basen. Det är ett halvt tonsteg kortare avstånd mellan grundtonen och molltersen, än det är mellan grundtonen och durtersen.

Lär dej även parallelltonarterna- varje dur-skala har en parallell moll-skala, dvs de består av exakt samma toner men börjar på ett annat ställe. Te x parallella mollskalan till C-dur (C D E F G A H -de vita tangenterna på pianot) är A-moll (A H C D E F G). A-moll och C-dur ackordet består oxå av samma toner. Det är den sjätte-tonen (sexten)  i durskalan som är början på parallell-mollskalan/aeoliska skalan (se nedan).

Något som är sant i vissa tillfällen är just att flera basister vet mer om harmonilära än gitarrister, just för att de måste hålla reda på vilka toner de "kan" spela tillsammans med andra instrument- tillskillnad från att bara lära sig en ackordfingersättning men inte veta varför.

ÖVERKURS: Träna på ”inversioner” - dvs spela en vanlig moll eller durskala men börja från andra toner i skalan tex; i Cdur (CDEFGAH). Spela från te x femte tonen och ”gå varvet runt” G A B C D E F så har du en mixolydisk skala. Om musikstycket tillexempel anger ackordet G, kan du använda denna ”inversion” av grundskalan ( =ioniska) för att bygga upp en basgång över G-ackordet.

ÖVER-ÖVERKURS (namnen på dessa inversioner/subskalor)

Från 1a tonen i grundskalan heter skalan:

....ionisk
2a  dorisk
3a  frygisk
4e lydisk
5e mixolydisk
6e (moll) æolisk
7e lokrisk

-8e e samma ton som 1an, fast en oktav högre-

Om du tittar på den sjätte skalan ovan så står det moll inom parates. Det menas att det är en mollskala helt enkelt. I C-dur blir denna s.k ”parallella mollskala” A-moll (A B C D E F G). Alltså samma toner, men från en annan utgångspunkt. Alla durskalor har en sådan parallell mollskala med början på sjätte tonen i durskalan.

///Calle

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en kock som jobbar med mat till skolbarn i storhushålltill vardags. här är lite exempel på recept som jag och min kollega använder oss av som vegetariska alternativ   ______________________________________   Vegetarisk mat för skolkök o...

  Små barn kan ha en hel del problem med bröd som har för tjock skorpa. Ett tips är att linda in brödet i aluminioumfolie efter halva tiden i ugnen, ca 20min. Efteråt lindar man in brödet i en våt handduk.   På första bilden en ny begynnand...

    Ratatouille medelst gröna saker jämte tomatsås med rökt paprika! Sen lite falafel å grönsaksbiffar för att tillägga lite krunsch. Kände det behövdes för att få ungarna att våga prova mer. Den här maten var uppdelad i fyra. "Grillade" grönsak...

  Innertemp 72grader, fisk 52-55grader   Marockanskkyckling   Kycklingfilé, marineras i garam masala och citron, S+P. Bräsera i kycklingbuljong med paprika, kyckling, russin, persilja, rödlök/purjo och kikärtor  Ris/couscous/bulgur   ...

  Kanske prova att marinera och dubbelpanera falukorv nångång. Bra sätt att måhända försöka "hotta" till en ganska tråkig produkt. Men helst kyckling-falu tycker jag.  Den känns inte lika fet i smaken. Vända korvskivor i nån kladdmarinad med kans...