Var å köpte en bit färsk tonfisk på affärn som ligger  å tempereras. Världens enklast fisk att laga. Krydda. Grilla i rykande panna en min varje sida.  Låt vila efteråt. Fast fisk som tonfisk bör kryddas innan den går i pannan, som en biff, annars går kryddorna inte in i köttet. Tunnare fiskar med löst kött kan kryddas efteråt.

Kunde inte komma på ngt "värdigt" tillbehör så jag äter den som det är utan nånting alls!

Har slutat tänka på att man måste ha tillbehör till allting.

Orkar inte koka potatis eller ris till fisken bara för för sakens skull. Grillar på den som den e, sen får det va. Kanske äter en morot om nåra timmar eller nåt. Jag får se.

Man kan äta en frukt efter maten.

Ok jag kunde ha haft nåra mosade uppvärda minitomater med örter och ruccola till. Men Zzzzz, dyrare, åsså e jag e hungrig nu!

Detta är anledningen till att jag tar upp frysning så ofta i min inlägg,  förutom att det blir billigare så kan man laga mycket när man har tid å lust, sen värma när man inte har det! Ingen fantasi? Värm upp eller gör det enkelt för dej!! Bönor med olja å salt till lunch kanske (om du e själv).

Själv tycker jag oxå det e så att om man inte äter allti-ett-mat typ nyttig pizza eller nånslags pytt så bör man komma på nåt sätt att integrera tillbehören med rätten- så att det e en del av en helhet å inte ett "tillbehör". Men även om man lyckas hyfsat så brukar man ÄNDÅ föredra bara EN  -eller nåra saker i maträtten (oftast huvudingrediensen, som man var sugen på. Särskilt om kött) å  ev kokt potatis förvandlas till en hög med dåligt samvete. "Jag borde ju äta det där fast jag inte är sugen, det e ju nyttigt", eller "synd att slänga". Men man blir sjuk av att hetsa upp sig över småsaker hela tiden väljer jag att tro. För att det gagnar mitt resonemang kanske ;)

Jag e ingen j*vla stjärnkock men tänker heller inte ha tråkigt ris eller nån onödig sås eller grönsaker på sidan av "bara för att"! Som blir just På sidan av! Man MÅSTE heller inte ha hela  kostcirkeln på tallriken varje gång man äter även om man har fått det inbankat i huvet sen man var liten. Då blir det heller inte nöje utan tvång.

"Men du måste ta potatis oxå!! Ska du inte ha morötter!?" Om jag vill äta en karré eller korv utan nåt annat till så är det mitt problem. Kan man ÅTMINSTONE få äta en sak I TAGET iallfall? Tänk efter, det finns (oxå) en psykologisk poäng med att servera tapas separat, man skulle kunna göra EN rätt av alltihop. Smårätterna står för sig själva både fysiskt och upplevelsemässigt. Men nu är jag övertydlig.

HA HA! Jag kom att tänka på en långsökt  pretentiös parallell men det e jag bra på... om den zenbuddistiska inställningen i traditionellt japanskt bågskytte! Du ska alltid ha enbart en pil när du tränar, för att du ska vara i nuet och inte tänka på nästa pil när du spänner strängen. Om jag äter en bit fisk (spänner en pil på bågen) så vill jag äta en bit fisk och kanske inte till exempel tänka på om jag borde äta den med potatisen och såsen på tallriken ("nästa pil") för att inte slösa mat eller nåt.

Äh det e inte alls samma sak egentligen men jag flummar som vanligt. Det var bara att inte bli distraherad i tanken som jag menade. Whatever. He he det e roligt att prata sönder något så banalt som detta!! Så här ere iallfall i min hjärna, take it or leave it!

Visst visst om jag kunde tänka i smaker hela tiden å väga upp dem i en perfekt balans där maträtten är en ärlig återgivning av sina ingredienser men som tillsammans utgör en helhet som är större än summan av rättens beståndsdelar.

Bollox! Om jag minns rätt så är det där mer eller mindre definitionen av gastronomi. Eller åtminstone gastronomins mål. Men Ni får gärna gnälla om jag skrivit fel.

 Kunde/orkade jag åstadkomma det varje gång hade jag säkert varit kvar i branchen. Men jag vill laga mat när jag vill och hur jag vill. Det är en annan fördom man stöter på ofta, om man är intresserad av ngt så antas det alltid att man måste vilja ha det som yrke!

Matlagning är så otroligt livsstils fetischerad med (antaganden om) enorma krav på prestation! Strunta i allt det hemma- det leder inte till kreativitet ändå (Men jag menar inte att kreativitet och disciplin är oförenligt) Det är nästan ingen som lever som det visas på tv- du måste inte vara lika "intressant"!

Så där nu har jag upprepat min poäng för mycket i detta inlägg känner jag. Om det finns någon poäng. Till nästa gång...!

///calle