Gjorde köttfärslåda av strimlade pannkakor och nötfärs som varvas i ugnsform. Pannkaka på översta lagret.

Blandade i färsk spenat och persilja i färsen. Timjan hade oxå varit bra.  Finfördelar färsen i pannan genom att först mosa med gaffeln medans den ännu är rå, sedan skär upp färsen med bestick när det börjat koka.  Jag avskyr klumpar i färs! Ingen tomat bara lite vatten eller buljong.

Smaksatte färsen med salt och en pepparblandning av svart- vit, krydd- cubebepeppar, korianderfrö och kryddnejlikor. Muskot och vitlök till spenaten. Värmde upp i ugnen på två hundra grader- med lite smör ovanpå. Lägg folie på om det börjar bränna.

Som tillbehör gula linser smaksatt med asafoetidapulver (dyvelsträck), salt och lagerblad. Vitlöksyoughurt till, en halv klyfta på ca 3dl. Blir det för mycket vitlök blir det beskt. Vitlök blir starkare ju längre det får dra. Själv pressar jag aldrig vitlök, det förstör smaken, utan river på rivjärn.

Det blev bra, enkel mat e fint. Om det blir rätt.

Chinoise ("kinasil") är underbara! Stora och finmaskiga och du spiller inte. Fick indirekt tag på den från en loppis till det "orättvisa" priset av tio spänn, då den kostar över tusen kronor på affärn! Stackarna visste väl inte vad de hade. Men inte tillräckligt stackars för att jag inte ska ta den själv. Silen är ett måste i de flesta restaurangkök, gjord av lättmetall i superbra kvalitet, och förvånadsvärt lätt att göra ren! När det kommer till kvalitet tycker jag man alltid kan se till industrin och den proffesionella världen.

Mesta utrustningen riktad till konsumenter; vinsten kommer ofta först  

Utrustning riktad till proffsbrancherna; kvaliteten kommer först -annars skulle grejerna konkurreras ut.

Hade jätteräkor i kylen som jag var tvungen att äta upp innan de blev dåliga trots att jag var jättemätt - ack i-landsproblem! Kokosolja, vitlök, chiliflagor, lite socker, Old Bay Seasoning (sellerisalt, chili, paprika, rosépeppar, svartpeppar...), två stänk ostronsås...  

Fisk och skaldjur samt köttfärs bör förvaras så kort tid som möjligt i som bäst noll-gradig kyla! Det enda som jag kommer klarar att sparas lite skull väl vara plattfisk. De behöver några dar för att bli riktigt "fina i fisken" som det heter. Men ofta är de ett par dar gamla när de når kyldisken.

Fryst fisk vattnar sig mera än färsk fisk, så det är inte lika fast i köttet. Men man är inte gjord av pengar- svårt att hitta nån färsk firre som kostar under hundra kronor kilot. Det skulle vara strömming då. Synd att det inte finns mer filéer med skinnet kvar i fiskdiskarna. Det bevara mer smak i köttet, samt skinnet kan stekas knaprigt. Men nu till saken...

I skrivande stund gör buljong  på räkskalen i min tryckkokare. För att det är så lätt! Först sköljer man bort ev rom och salt med kallt vatten. Kräft- och hummerkskal måste krossas men räkskal kan användas hela. Sen torkar man dem på svag värme i ugnen nåra timmar -om du orkar. Gör du detta kan du gärna deglacera ugnspannan. Det vill säga hälla över het vätska så det blir en smakrik sky.

Efter detta delar jag upp skalen i två högar, sjuder ena högen täckt med vatten tillsammans med grönsaker och kryddor i en halvtimme.

Silar av allt och slänger bort skal odyl , sjuder resten av skalen med mer grönsaker och kryddor i detta spad. 30min. Gör man buljongen i två omgångar blir den fylligare har jag fått lära mej - den får "högre smak".

Detta är kanske lite tidsödande- men spara skal i frysen till ni har en bra mängd och gör ordentligt på en gång. Det mesta sköter sig själv, det är mest väntande som gäller.

Förr brukade jag koka ihop mina buljonger till krämig koncentrerad fond, så jag kunde spara på islådor i frysen som voro de frusna buljongtärningar. Däremot får man så LITE fond om man inte börjar med en mängd av säg kanske femton liter!! Så jag har gett upp det projektet. Bättre att göra soppa på alltihop.

Mmmm nu luktar det "kräftkok" i hela köket! Jag älskar när livet doftar!

Smaker som passar fint till skaldjur i buljongkok: Vitt torrt vin eller flamberad konjak (Obs! ha då lock redo, stäng av köksfläkten). Alternativt lite porter eller lite svagdricka. Vatten. Selleri-lök-morot*. Morot-purjolök- palsternacka/rotselleri**. Timjan-lagerblad-persilja-vitpepparkorn***.  Vitlök, ett par kryddnejlikor, lite citronskal, kryddpepparkorn, dill, dillfrö, fänkål, "fänkålsdill". Fiskben, musselspad från musselkok.  Lite tomatpuré. Grönt thé eller ätlig tång för en asiatisk känsla, typ sånt man har till sushirullar.

Använd inte alla de här grejerna samtidigt! Men mycket grönsaker är bra. Tänk också på att smakerna koncentreras, så ta inte i för mycket med smaksättningen. Salta inte!

Överkurs: vill du ha en helt klar buljong, en s.k consommé- frys in buljongen. Sedan tinar du den genom en fin silduk i kylskåpet. Rör absolut inte i buljongen. Fettet och orenheterna stannar kvar i duken, den klara smakrika consommen kommer ut på andra sidan! Schysst till asiatiska soppor. Den här metoden är inte mitt påhitt, jag är inte så smart!

*  ) En variant av spansk sofrito -en gryt/soppbas

** ) Variant av mire poix, en fransk dito

***) variant av bouquet Garni -kryddbukett

____

Tamarind är en fröskida med syrligt "kladd" som man kan använda istället för lime, och vilket företrädelsevis kan lösas ut i sjudande vätska.

Om man tänker lite på tamarinden som en grundsmak -surt med viss sötma (25% socker) – så kan det vara lättare att hitta användningsområden.

Skaffa sånt som inte innehåller citronsyra- det är mindre tamarind i det. Sånt blir jag lite trött på -att det står te x tamarind på förpackningen men det är inte ren tamarind. Ungefär som att kakaon på vanliga affärn i själva verket är ungefär sextio procent kakao. Det ÄR ju kakao, men oxå nåt utdrygningsmedel. Kanske kan marknadsföra det som Kakao+? Fast nu svamlar jag från ämnet. Tamarind, konserverad eller "färsk" -är alla fall inte lika dyrt som ren kakao.

I Thailand är tamarind en viktig ”stapel” i köket. Thailändarna är måna om balansen mellan surt-salt-sött-och bittert i sin mat.

När jag provar nya kryddor brukar jag smaka av den så mycket jag kan i rå eller ren form om möjligt, för att programmera in smaken i bakskallen. Senare kan jag kanske ta fram minnet av kryddan när jag lagar ngt och tänka om det kan passa.
Tamarind för mej påminner om såna därna brun-vita sura nappar.

Man kan använda tamarinden försiktigt i lite kokosmjölk, smaka av det och sen bygga upp en soppa. Lite fisksås, chili, shallottenlök och räkor kanske ??

Om man har råa räkor i skal (finns ofta frysta) går det att göra en snabb-sky genom att snabbt fräsa skalen och sen puttra i vatten i tretti minuter. Skaldjur å fisk innehåller naturligt smakämnet Umami– den femte grundsmaken -som kan beskrivas som smaken av protein, vilket jag tjatat om till leda på denna blogg ;). Det är iallafall en smakhöjare som passar utmärkt ihop med kött. Umami är nåt som även finns i tamarind om jag inte är helt ute och cyklar.

Tamarind är en vanligare ingrediens i väst än man kan tro – finns i både HP-sauce, worchestireshiresås och olika färdiga grilloljor. Dessa brukar oxå innehålla extrakt av anjovis av samma anledning. Fast man kan göra egna såser utan massa E-nr (ibland e621-monosodiumglutamat-kemisk umami. Chips te x).

Tamarind är oxå bra till mariander för tex fläsk och feta fiskar. Lös upp i vatten först. Går att blanda i marinad med yoghurt, soja eller vatten och andra kryddor- typ spiskummin, korianderfrö, ingefära, chili, färska hackade korianderstjälkar?

Eller lösa upp tamarind i soja för att pensla som avslutning på grillat kött- tex fläsk och kyckling. Go wild!!

Tamarind, tamarind, tamarind, tamarind. Nu har jag sagt - tamarind - femtio ggr i detta här inlägget vilket var mitt mål för da´n. Man kan tro att jag jobbar för Tamarind inc. eller nåt. Typ.

Mmmmmmmmm tamarind :D

Utöver ingredienserna i förra inlägget finns det många fler som är viktiga som stapel i Thaimat. Jasminris, ostronsås, kokosmjölk, tamarind, palmsocker, vit mini-aubergine, vårlök, limejos, thai- (lakrits-) basilika och helig basilika är några. Fisk och skaldjur är viktiga proteinråvaror. Även fläsk, nöt och kyckling.

Superenkelt recept -markera:

vatten och schysst buljong. Gärna hemgjord på tex märgben, kyckllingben eller räkskal. Eller kanske bara miso?

glasnudlar

örter som tex basilika och koriander, lätt strimlade

färsk finhackad eller skivad chili

skivad vårlök

böngroddar

fisksås eller soja

limejos

jättetunna skivor biff eller tillagade räkor ELLER svamp, om veg

ägg, en per skalle

kastrull med lock

Sil

Soppskål/skålar

slev

skärbräda

kniv

Lägg glasnudlarna i blöt i kallt vatten ett par minuter.

Koka upp vatten/buljongen på spisen.

Ta upp nudlarna och vrid försiktigt ur vattnet.

Lägg nudlarna i skål, knäck ett ägg över.

Stäng av plattan, lägg örterna i buljongen och lägg på locket.

Lägg i biffen eller räkorna på nudlarna och ägget.

Lite lime, fisksås/soja ovanpå.

Smaka av buljongen. Fattas nåt?

Häll över den heta (viktigt) buljongen, men sila av örterna.

Strö chili, vårlök och böngroddar över allt. Ät direkt. Är det inte tillräckligt starkt

kan du alltid blanda i lite av den röda currypasten du just har gjort ;)

Thai curry paste

Hittade en stoooor burk shrimp-paste i kylen, det är en fast röra av torkade räkor och salt som används i  te x thailändsk, kinesisk och indonesisk matlagning. Upptäckte att den går ut i datum snart så jag behövde komma på ngt att använda det till. Räk-paste används mycket som bas i wok, grytor, curryblandningar och liknande, varpå jag snodde ihop en röd curry paste, thai-style. Fisksåsen använd lite mer som en toppkrydda, medans räkpasten rörs ut i såser och röror som denna.

Thailändarna använder mycket mer färska ingredienser i sina curries än indierna men jag tog det jag hade hemma. Först torrostade jag lätt lite svartpeppar, torra lime-blad och korianderfrö - ett par nypor vardera. Pulveriserade allt i min elektriska kaffekvarn.

Hade inlagda skivor galangal-rot i kylen som jag mosade i min stora stenmortel. Ca 5stycken små skivor.

Jag älskar galangal, det smakar som ingefära utan sötman med en underbar pepprighet och korianderton. Puh såna är riktigt sega så det är bra att jag har en STOR stenmortel- det går dubbelt så fort att mosa saker i en sån.

Om ni bara har liten minimortel- ge bort dem till myrornas och införskaffa en sten mortel i ca 20 cm diamater! Då blir det ROLIGT att mortla, för man måste inte ta i så förbannat!

....Whatever- jag hade inget citrongräs, shallotenlök eller färsk koriander hemma men en hel del röd torkad chili. Så det åkte ju med, samt finhackade upp lite gullök istället. Visst det blir inte helt "geniunt" men hur mycket snobb får man blir!?! Jag springer inte till affären så fort nåt saknas i huset, det är tecken på osäkerhet i köket om något. Hitta på!

Vad mer? Vitlök, räkpaste och LITE torkad citronpulver jag hittade i skåpet. Lät allt detta fräsa på spisen, tillsatte nåra stänk vatten och de torra kryddorna o HERREGUD vad stark det blev. Var inte nöjd med tillsatsen av torkad chili tills det blev fin färg nämligen. Nu ser den ut som sambal oelek- fast starkare och inte lika salt.

Men det är bra då räcker det längre, fast man kan ändå känna smaken av de andra grejerna.

Detta var röd curry/chilipaste, här följer de "riktiga" ingredienserna. Höfta med huvudet!

korianderfrö

svartpeppar

lime-blad

finhackad shallotenlök

finhackad korianderstjälkar eller korianderrot

inre mjuka delen av citrongräs

(färska eller frysta) kaffir lime-blad

galangarot

massa torkad eller färsk röd chili

räk-paste eller fisksås eller salt

Grön curry/chilipaste - Byt ut den röda chilin mot färsk grön chili och tillsätt spiskummin samt lite gurkmeja.

Gul curry/chilipaste - som den fast röda men UTAN RÄKPASTE, mera gurkmeja samt kanel och stjärnanis.

Blå curry/chilipaste- nära jag bara skoja. Det finns för lite blåa färgämnen i naturen tycker jag. Tycker inte Ni? :)

Använd pasten genom att fräsa i lite olja sen röra ut med nån vätska typ koksmjölk eller liknande. Hitta på!

Trivia - om du vill spara överbliven helt citrongräs, lägg i en påse med lite vatten i botten.Förvara färsk galangal och ingefära i hushållspapper i kylen. Färsk gurkmeja har mera smak än torkad.

//Men nu ska jag dricka vatten! Det är gott!

Musik är oxå mat!! Andligt spis!!

Här är en gammal vägledning jag skrev om hur man kan komma igång med att spela elbas. Beskrivningen är lite statisk och kräver tålamod precis som alltid annat.

Hur man blir bra på grundläggande bas

se även Calles munspelsskola

Kräver lite egen research -kolla olika termer på nätet.

-lär dej stämma basen.

-träna upp fingerstyrkan. Ett finger per band, tryck ned strängen så nära slutet på bandet som möjligt.

-variera mellan fingerspel (pekfinger och långfinger varannat anslag) och plektrum.

-lär dej vad alla toner på basen heter.

-lär dej skillnanden mellan dur och moll (ackorden resp skalorna). Spela dessa ackord på olika ställen och hoppa mellan oktaver och lägen på halsen inom ackordet. Så du inte bara visuellt lär dej en fingersättnings-figur utan medvetet utgår från tonernas olika lägen och lär dej spela över hela halsen. Om du är som jag, en visuell människa som bättre kommer ihåg vad du ser så är det bästa att sparka in teorin tidigt! Det är svårt att lära om grunder.

-träna på olika taktarter. Synkopering, baktakt, shuffle osv. Tänk på att pauser i musik är minst lika viktigt som toner. Ofta gäller ”less is more”, enligt mej. Att spela bra eller "rätt" är bättre än spela komplicerat.

-lyssna på andra och ”ta ut ” deras musik- dvs självlära dej på gehör hur de spelar.

-Om du tänker spela med andra - lär dej relationen mellan skalor och ackord. I diatoniska skalor består ackorden i enbart toner som finns i skalan. Därför finns det bara tre dur-ackord i dur-skalan. Som börjar på prim-tonen eller grundtonen/tonikan (1a tonen i skalan) , subdominanten (4e ) och dominanten (5e). Var kan du spela maj-7 ackord om du utgår från denna skala?? Om du inte vet, leta upp vad maj betyder.

Ta reda på- och lär dej - vad som menas med att ”stapla terser”- leta upp termen på nätet. Då förstår du hur ackord vanligast är uppbyggda. Tänk dej ackorden; dur eller mollackords-triol (prim, ters, kvint), 7-ackord , 9,- 11-, 13-ackord, i just den ordningen. Intervallen mellan högsta tonerna i ett ackord och högsta tonen i nästa ackordet (tonmässigt alltså, inte volym!) i den ordningen, är just en ters. Stor eller liten sådan. 

Man staplar terser på varandra för att få "högre" ackord. Dvs Maj7 är är en stor 7a (major seven), som man får genom att lägga till en stor ters efter 5an (kvinten) i den "tidigare" grundtriolen. 9an är en ters på 7an osv osv.....you dig??

Däremot brukar man inte spela alla dessa toner i de "högre" ackorden - du måste inte slå an 7an om du spelar ett 9 ackord- det blir lätt grötit. Hemläxa; ta reda på varför det heter 7ackord, 9e osv osv.

I trad. populärmusik använder man sig ofta av grundton och ters (tredje tonen i skalan. I C-dur blir den tonen E) samt eventuella ”förlängningar” i mer komplicerade ackord än dur -och molltrioler. Detta för att understryka känslan av ackordets karaktär i en basgång. Dessa toner -terserna, eller förlängningarna- kan därför vara bra att accentuera i basgången.

Enda skillnaden på dur och moll är vilken typ av ters man använder. Te x C-dur är C E G där G är en stor ters i förhållande till grundtonen. C-moll är c eb g , det lilla b:et är ett sänkningstecken, ett halvt tonsteg  lägre och därigenom en liten ters. De kallas dur/stor- resp moll/liten ters*.  

I vanliga rock -och blues skalor spelar man ofta upp och ned för skalan efter ”ton-ordningen”- i en klassisk basgång. Till exempel,  ska man spela C-dur och sedan byta ackord till F-dur KAN man vandra: först grundtonen C sedan mellantonerna D och E för att sist landa på tonen F. Tonerna ingår ju inte alla i C-dur ackordet (som är CEG) men ingår i skalan. Spelar man det förbipasserande som en basgång låter det (oftast :) inte falskt. Detta är  en av de ”enklare formerna" av musik, s.k diatoniskt upp-byggt, där man bara använder toner som ingår i skalan. I te x jazz byter dem ju tonart ibland flera gånger under en takt, galningarna, med massa toner utanför skalorna.

---------------
* ) även kallad liten (moll)- och stor (dur) ters. Detta förstår man bäst när man tittar på basen. Det är ett halvt tonsteg kortare avstånd mellan grundtonen och molltersen, än det är mellan grundtonen och durtersen.

Lär dej även parallelltonarterna- varje dur-skala har en parallell moll-skala, dvs de består av exakt samma toner men börjar på ett annat ställe. Te x parallella mollskalan till C-dur (C D E F G A H -de vita tangenterna på pianot) är A-moll (A H C D E F G). A-moll och C-dur ackordet består oxå av samma toner. Det är den sjätte-tonen (sexten)  i durskalan som är början på parallell-mollskalan/aeoliska skalan (se nedan).

Något som är sant i vissa tillfällen är just att flera basister vet mer om harmonilära än gitarrister, just för att de måste hålla reda på vilka toner de "kan" spela tillsammans med andra instrument- tillskillnad från att bara lära sig en ackordfingersättning men inte veta varför.

ÖVERKURS: Träna på ”inversioner” - dvs spela en vanlig moll eller durskala men börja från andra toner i skalan tex; i Cdur (CDEFGAH). Spela från te x femte tonen och ”gå varvet runt” G A B C D E F så har du en mixolydisk skala. Om musikstycket tillexempel anger ackordet G, kan du använda denna ”inversion” av grundskalan ( =ioniska) för att bygga upp en basgång över G-ackordet.

ÖVER-ÖVERKURS (namnen på dessa inversioner/subskalor)

Från 1a tonen i grundskalan heter skalan:

....ionisk
2a  dorisk
3a  frygisk
4e lydisk
5e mixolydisk
6e (moll) æolisk
7e lokrisk

-8e e samma ton som 1an, fast en oktav högre-

Om du tittar på den sjätte skalan ovan så står det moll inom parates. Det menas att det är en mollskala helt enkelt. I C-dur blir denna s.k ”parallella mollskala” A-moll (A B C D E F G). Alltså samma toner, men från en annan utgångspunkt. Alla durskalor har en sådan parallell mollskala med början på sjätte tonen i durskalan.

///Calle

Jag har spelat munspel från och till i mer än tio år, av varianten blues. Senaste spelningen med bluesbandet gav mej ett nytt lyft så jag känner att jag måste lira mera.

Munspel har så många fördomar kring sig, mest att det är en leksak eller lite töntigt typ "fattig bonddräng", eller kanske som "munspelsmannen" i Sthlm. Men det finns få saker som är coolare än att göra nåt häftigt av sånt som folk aldrig väntat sig.

Saken är den att munspel ligger ofta i samma frekvensomfång som gitarr, har en överraskande"range" och en erfaren munspelare kan höras ett helt kvarter utan förstärkare!

Spela inne på toaletten för intressant rums-reverb! Det är ungefär så andra hör ditt spelande.

Det är en helt otroligt underskattat instrument. Du kan alltid ha det med dej. De tar tio timmar att lära sig - en livstid att bemästraklyschan. Det är sant- efter tio timmar är resten finputs. Jag kommer här att gå igenom Dur-blues.

Införskaffa dej ett diatonisk dur-munspel av tex märket Hohner eller Lee Oskar av Tombo (orange färgkod) i tonart C (G i crossharp, se nedan) i ca tre hundra kronors klassen.

Bra Hohner-modeller är te x Pro-harp, Blues-harp, Marine band och Special 20.

Hohner är ett mer klassiskt bluesmunspel med klassiskt bluesljud. Lee Oscar har ofta lite klarare ton och är väldigt följsamma mot läpparna, då "kammen" sticker ut lite och är av bekväm plast. Hohners spel varierar, och alla har olika klang. De med träkam tycker jag lätt fastnar i mustaschen om man är en orakad karl!! Olika utseenden på spelen ger personlighet och gör dem oxå lättare att hålla isär. På Lee Oscars spel anges andra positionens tonart på ena sidan, vilket är praktiskt. Dessa spel kan du oxå byta ut "innanmätet" på om du blåser sönder dem, för halva priset.

Hur som helst är det bra att köpa ett ordentligt munspel från början för att främja inspirationen. Undvik namn som  har inställsamma ord som kanske "Master" i namnet eller så, sådant brukar förebåda sämre kvalitet. Tycker jag. Ja utom Hohner PRO-HARP då, namnet kanske låter "inställsamt" men det är en bra modell.

Star är inte ett superbra märke heller, men ok för små barn- den e billig oxå.

OBS! "Blås  in" ett nytt munspel försiktigt tills du märker att den börjar mjuka upp sig! Det hjälper oxå att värma munspelet i handen samt doppa det i ett glas vatten (blir som ett smörjmedel)- förutsatt att spelet INTE har delar av trä -då sväller det!

Alla andra myter om att låta spelet dra i whisky över natten osv är bara skitsnack för att skapa ngn slags "mysticism" eller nåt. Om du får för mycket vatten eller saliv i munspelet, dunka ut det försiktigt mot handflatan. Du lär dej kontrollera din salivproduktion med tiden. Precis som med sång och andra blåsinstrument måste man oxå lära sig var hämta luft mellan tonerna. Eller cirkel-andas.

Inom blues och rock n´roll spelar man i "andra position" (s.k crossharp)- för att kunna böja toner med munnen och få ut en känslosam bluesskala. Med crossharp, eller andra positionen menas att man spelar en "kvint upp" från vilken tonart munspelet är stämt i. Ett C dur-munspel innebär G dur i crossharp, A-spel innebär E. D innebär A, G = D, F = C, E = H (engelska tonen B) och Bb = F te x. Detta med kvint upp är lite överkurs, du behöver heller inte lägga saker som dominant och subdominant på minnet. Efter ett tag lär du dej med "kroppsminnet" hur du ska spela.

De fyra första hålen är grunden- träna på dessa- less is more. Prim-tonen/tonikan ("ettan") ligger på andra hålet "insug", och 3e hålet utblås- subdominanten ("fyran") på första och fjärde hålet utblås. Dominanten ("femman") ligger på 1a och 4e hålet insug. Är det nån som fattar vad jag menar?? Blow och draw på engelska.

Spelexempel

med "( ) " menar jag insug , med vanlig siffra menar jag utblås. Siffrorna representerar hålen från låg ton till hög ton på munspelet. Spela långsamt och successivt öka tempot. Du kan börja att spela alla toner lika långa, med samma tids-intervaller emellan...

(2) (3) 4* (4)  (5) (4) 4 (3)   2 (2)  (1) (1) (1)

En "rak" ("okomplicerad") bluestolva, dvs 12-takts blues, kan låta så här;

Börja långsamt med att spela "tonikan" -G- hål  (2) insug, i två takter (räkna till 4x2).

Sen subdominanten dvs C ; hål 1 utblås -i två takter.

Sedan tillbaks till tonikan i två takter.

Sen dominaten D(7) alltså (1) i en takt.

Tillbaks till subdominaten, 1 , en takt.

Tonikan (2) i en takt

Tills sist dominanten (1) en takt.

Eller enklare förklarat; (2)(2)(2)(2) (2)(2)(2)(2) 1 1 1 1  1 1 1 1

                                  (2)(2)(2)(2) (2)(2)(2)(2)

                                  (1)(1)(1)(1)  1 1 1 1  (2)(2)(2)(2) (1)(1)(1)(1)

Det är hela grund-grejen!! Nu är det "swinget" som återstår -variera fritt kring dessa "stolpar". Men träna gärna på de fyra första hålet.

Nu: Försök variera lite mellan tonerna och gör vandringar som i första spelexemplet. Vända lite "ut och in" på ordningen, sätt ut lite pauser, dra ut en del toner. Lek!!! Spela för att ha roligt inte för att bli bra. Då blir du bra!

Kompa till låtar på youtube. Till exempel Sonny Boy Williamson- det är oxå en utmaning att hitta rätt tonart. Själv har jag ett dur-munspel för varje rock/blues-tonart.

Träna på att spela ett hål i taget för att få så klar ton som möjligt, även om du gillar Bob Dylans sätt att spela. På detta sätt har du ett val, och det är svårt att lära om grunder. Forma en tät pussmun när du blåser, du kan få lite träningsverk, men det ger sig!

Träna på att "ta ut" barnlåtar, sommarsånger, glassbilen eller vad som helst för att lära känna ditt munspel.

Senare kan jag gå in på att spela med känsla å vibrato...men jag måste dra nu. Kan hända att jag skrivit fel ngn stans men det får jag ändra sen....

////

* När du lärt dej böja kommer det gärna in en böjd ton på (4) innan du spelar den raka (4)-tonen. The Blue-note, ett halvt tonsteg mellan "kvart" och "kvint". Bluesskalan en moll-pentatonisk skala med en bluenote, för de som inte visste det.